söndag 29 mars 2009

Olika mat i familjen

I vår familj är det bara jag som äter LCHF till fullo, maken äter det ibland och alla äter mer fett än tidigare rent generellt. Lättmargarinet är för mycket länge sedan utbytt mot Bregott, stekmargarinet mot Smör och alla lättprodukter är ett minne blott.

Det krävs lite mer när maten behöver planeras på ett annat sätt än det sätt man är van vid. Ofta gör jag huvudrätten lika till alla, men med olika tillbehör till. Eller så hoppar jag helt enkelt över kolhydraterna i form av ris, pasta och potatis. Ska det vara en köttbit till middag kokar jag kanske potatis eller ris till familjen medan jag äter bara sallad till eller kanske kokt broccoli. Jag har också provat att göra olika typer av grönsaksmos som inte alls är så dumt. Vissa rotfrukter innehåller lite mer än 5 g/ 100g men inte alls som potatis, ris och pasta. Det går bra att kombinera någon rotfrukt med blomkål eller broccoli för att få ett gott mos.

Svårast att planera är det när det önskas lasagne eller annan pasta, då får jag ofta ta något helt annat eftersom jag sällan känner att allterantivet att äta broccoli till köttfärssås, eller halvkokt vitkål till som ett ok allternativ. Det är helt enkelt inte lika gott.

Jag kan inte precis säga att jag saknar något. Inte nu i alla fall. Jag ser dessutom som jag skrivit tidigare detta som ett medvetet val och väljer jag att göra avsteg så är det upp till mig. Jag går inte med dåligt samvete utan ser det som en isolerad händelse. Våfflor till exempel, det åt jag på Våffeldagen. Mest faktiskt för att sonen bad om det. Jag hade inte planerat för våfflor och jag hade inte lust att göra två helt olika maträtter. Det här året gjorde jag dem däremot på grädde. Riktigt lyxiga frasvåfflor. Det märktes tydligt att familjen inte orkade äta lika många som vanligt. Grädden och fettet mättade. Alltså fick de i sig mindre mjöl än vanligt bara för att smeten var gjord på grädde. De våfflor jag åt var goda och jag njöt av dem.

söndag 22 mars 2009

Omelett med skinka, ost, feta och C/F


Detta blev en smaskig lunchomelett till mig. Jag sparade ½ till dagen efter. Den passar till två portioner.

  • 3 ägg (storlek 63-73g)
  • skvätt vatten
  • salt och vitpeppar
  • smör till stekning
fyllning
  • skinka i småbitar
  • riven eller skivad ost
  • flisor av feta
  • 3/4 dl C/F
Vispa upp äggen, häll i lite vatten och vispa ett par varv till. Krydda med lite salt och vitpeppar.
Stek omeletten i lite smör. Lyft i omeletten lite då och då så all smet blir stekt.
När omeletten är stekt lägg på resten av ingredienserna, smeta ut C/F lite slarvigt ovan på. Lägg på ett lock om du har. Efter en liten stund, vik omeletten på mitten så fyllningen hamnar i mitten. Lägg på locket ett par minuter. Dela på mitten och servera med valda grönsaker.

söndag 15 mars 2009

Medvetna val

För mig är LCHF ett medvetet val, något jag valde tidigt i höstas och som jag stått fast vid. De gånger jag väljer att äta något som går utanför vad gäller högre kolhydratvärde så är det ett medvetet val från min sida. Ibland ligger kanske det värdet bara strax över det jag tänkt mig, ibland bra mycket högre. Ibland kanske jag kan kompensera resten av dagen så dagsdosen inte blir mer än vad jag tänkt i alla fall, andra gånger har jag kanske sprängt den vallen med råge. Oavsett vilket så har det varit medvetna val.

De gånger jag vill ha något sött så äter jag saker med riktigt socker i eller någon frukt. Ska det vara söta saker ska det vara naturligt socker. I går till exempel åt jag och familjen hemgjorda chokladbollar. Lite extra smör hade jag i smeten i och för sig, men de var gjorda med vanligt socker och rullade i kokos. De var ruskigt goda! För mig var det ett medvetet val, inget annat.

Ofta tycker jag att folk komplicerar det för mycket. Det finns diskussioner lite här och där om vilket sockersubstitut som är bäst. Sötningsmedel smakar oftast illa och de innehåller kolhydrater. Stevia har jag inte provat, men känner heller inga behov av det just nu.

Livet handlar i de flesta fall av medvetna val, i alla fall den delen av livet som du kan påverka. I grunden handlar det om att prioritera. Någon gång ibland prioriterar jag chokladbollar framför melodifestivalen tillsammans med familjen och jag är fullt nöjd med mitt val och ser det inte på något sätt som ett nederlag eller snedsteg.

Fler och fler i min omgivning provar på LCHF, men i mina ögon verkar allt för många se det som en kur, en quick fix, inte som ett medvetet val och en prioritering inför framtiden.

LCHF är inte en kur utan en prioritering och ett medvetet val för mig.

Vilka val gör du? Hur prioriterar du?

torsdag 12 mars 2009

Savojkål i smör och grädde


Savojkål är en ny grönsak för mig. Jag provade att strimla den och smakade på den som den var, men jag vet inte om det är min förkylning som gör att jag inte tyckte det var någon läckerhet som råkost eller om den helt enkelt inte föll mig i smaken. Jag tog och förädlade den och smaken blev mycket god! Jag kan tänka mig detta till en enkel stekt köttbit och lite kryddsmör.

1port
  • 3 blad savojkål
  • smör
  • en skvätt grädde
  • salt
  • vitpeppar
Låt kålen slakna i smöret, häll på grädden och låt denna koka in. Glöm inte att röra lite då och då. Smaka av med salt och peppar.

Kyckling med C/F, grön currypasta och broccolli


  • 500-600g Kycklinginnerfileer
  • 1 liten lök
  • 1 knippe färsk broccolli eller frusen i lagom mängd
  • 5dl Creme Fraiche
  • ½-1 dl vatten
  • smör till stekning
  • 1-3 tsk grön currypasta (efter smak)
Fräs de frusna kycklinginnerfileerna i smör i en traktörpanna eller stekgryta (detta är anledningen till att jag gärna använder just kycklinginnerfileeer, de är i lagom storlek redan från början, de tinar snabbt och steks snabbt). Häll på C/F. Det behöver inte vara 5dl, men jag hade en stor burk som det var dags att använda. Häll i ½-1 dl vatten så det blir lagom koncistens. Låt puttra medan du rengör och skär till broccollin. Spara stabbarna till annat. Lägg i broccollin och currypastan. Låt puttra färdigt.
Jag åt detta tillsammans med savojkålen.

onsdag 11 mars 2009

Korvsoppa


Jag fick beställning av dottern, en korvsoppa skulle det vara till middag. Jag gillar fritt skapande i köket, det här blev resultatet.

  • ½ liten purjolök, strimlas
  • 1 kartong (370g) krossade tomater med oregano och basilika. Dessa var verkligen finkrossade!
  • vatten
  • 1 hönsbuljongtärning
  • 1 dl soyabönor på burk (spara resten till en chili)
  • 1 morot i små små tärningar
  • prinskorv skuren i slantar. (<5>
  • olja
Fräs den strimlade purjon lite lätt i en kastrull. Häll på tomatkrosset. Jag har en kastrull med gradering så här fyllde jag på med vatten upp till till ca 1,2 liter. Du får avgöra hur mycket soppa du behöver. Vi är en familj på 2 vuxna och 2 barn. Lägg i buljongtärningen. Skär morötterna i små tärningar och lägg i. Låt koka en stund så morötterna blir lagom, jag ville ha lite tuggmotstånd i dem. Skär prinskorv, eller annan korv, i slantar eller bitar och lägg i. Smaka av med valda kryddor. Jag valde att bättra på med mer basilika och grekisk oregano (den smaksatta tomaten kunde lika gärna varit utan smak) och vitlökspulver.
När allt var i kastrullen och soppan var färdig fanns det 1,5l gott doftande soppa.
Jag åt det med en klick smör,hårdkokt ägg och " ostmacka"

onsdag 4 mars 2009

Gratinerad kassler med fetaost och oliver




Det här är snabbmat för mig. Det är dessutom gott!
  • kassler
  • oliver
  • fetaost
  • valfri ost att smälta

Kassler är färdig mat som är enkel att ha i kylen. Skär ett par skivor, inte för tjockt. Jag tar hellre en skiva extra. Lägg på oliver och skivad fetaost. Lägg på skivad ost av valfri sort. Smält i micro eller gör det i ugnsfast form i ugnen. Servera med de grönsaker som du har hemma. Gott, snabbt och enkelt!

måndag 2 mars 2009

Newton- känner du honom?

Newton han med äpplet och dragningskraften ni vet, han börjar göra sig påmind på de mest underliga sätt. Nu tror ni att jag ska skriva att jag får vika behagen dubbla i BH:n, men nej så är det inte, på den latituden har jag inte märkt något ännu ;) . De ser ut precis som man kan förvänta sig efter 3 graviditeter och drygt 4 års amning. Däremot så har det dykt upp inbuktningar och små rynkigheter på ställen där det inte borde finnas. Skinnet som inte hängt med så klart, men på ställen där jag innan var jämt rund buktar det plötsligt innåt och neråt och på ställen där det definitivt inte borde vara varken in eller utbuktningar eller rynkor blir det konstiga veck när jag spänner musklerna.

Det får mig att fundera.. vad händer sen.. jag är 15 kg minus nu... vad händer om 30 kg eller för den skull 40 kg minus? Kommer jag att bli skitsnygg påklädd och se ut som en japansk nakenhund utan kläder? Vad har jag då vunnit förutom min hälsa som naturligtvis är viktigast? Bara en stilla fundering alltså...