I vår familj är det bara jag som äter LCHF till fullo, maken äter det ibland och alla äter mer fett än tidigare rent generellt. Lättmargarinet är för mycket länge sedan utbytt mot Bregott, stekmargarinet mot Smör och alla lättprodukter är ett minne blott.
Det krävs lite mer när maten behöver planeras på ett annat sätt än det sätt man är van vid. Ofta gör jag huvudrätten lika till alla, men med olika tillbehör till. Eller så hoppar jag helt enkelt över kolhydraterna i form av ris, pasta och potatis. Ska det vara en köttbit till middag kokar jag kanske potatis eller ris till familjen medan jag äter bara sallad till eller kanske kokt broccoli. Jag har också provat att göra olika typer av grönsaksmos som inte alls är så dumt. Vissa rotfrukter innehåller lite mer än 5 g/ 100g men inte alls som potatis, ris och pasta. Det går bra att kombinera någon rotfrukt med blomkål eller broccoli för att få ett gott mos.
Svårast att planera är det när det önskas lasagne eller annan pasta, då får jag ofta ta något helt annat eftersom jag sällan känner att allterantivet att äta broccoli till köttfärssås, eller halvkokt vitkål till som ett ok allternativ. Det är helt enkelt inte lika gott.
Jag kan inte precis säga att jag saknar något. Inte nu i alla fall. Jag ser dessutom som jag skrivit tidigare detta som ett medvetet val och väljer jag att göra avsteg så är det upp till mig. Jag går inte med dåligt samvete utan ser det som en isolerad händelse. Våfflor till exempel, det åt jag på Våffeldagen. Mest faktiskt för att sonen bad om det. Jag hade inte planerat för våfflor och jag hade inte lust att göra två helt olika maträtter. Det här året gjorde jag dem däremot på grädde. Riktigt lyxiga frasvåfflor. Det märktes tydligt att familjen inte orkade äta lika många som vanligt. Grädden och fettet mättade. Alltså fick de i sig mindre mjöl än vanligt bara för att smeten var gjord på grädde. De våfflor jag åt var goda och jag njöt av dem.
söndag 29 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar